Livets vatten

Det är förlockande att tänka sig att den allvarliga situation som Sverige, och i varierande grad hela Västvärlden, befinner sig i är en ny och okänd siutation, som inte låter sig beskrivas med etablerade begrepp, som inte går att analysera enligt kända mönster. Denna förlockelse är emellertid av precis samma typ som de förlockelser som har orsakat problemen. Historier som inte bara beskriver Sveriges svårigheter utan också hur man kan hantera dem och växa av krisen är kända och upptecknade om och om igen sedan skriften först uppfanns, och antagligen berättades de långt, långt innan dess. Jag talar inte om de enskilda detaljerna i situationen och hur de yttrar sig i vardagen, utan om den typ av samhälleliga misslyckanden som de i en rationell och övergripande analys representerar.

”Den (nödvändiga) begränsning av [saker och situationers möjliga] betydelse [1] som är typisk för en given kultur är en följd av den enhetlighet i beteendet gentemot saker och situationer som denna kultur fordrar. Tendensen till enhetlighet är ett primärt kännetecken för det ’patriarkala’ tillståndet (eftersom alla som agerar på samma situationsspecifika sätt har gjorts bekvämt ’förutsägbara’). Tillståndet blir emellertid alltmer tyranniskt när trycket för enhetlighet ökar. När strävan till likhet blir extrem, blir alla ’samma’ person — det vill säga: imitationen av det förflutna blir total [2]. All beteendemässig och konceptuell variabilitet tvingas därmed bort från det politiska rummet. Tillståndet blir då verkligen statiskt: paralyserat eller dött — på mytologiskt språk: förstenat. Brist på variabilitet i handling och idéutformning gör samhället — och de individer som bildar det — alltmer sårbart för plötsliga impulser från ’miljön’ (det vill säga för en ofrivillig tillströmning av ’kaotiska’ förändringar [3]). Det är möjligt att framkalla en komplett social kollaps [4] genom att ständigt motsätta sig inkrementell förändring. Det är på detta sätt gudarna blir missnöjda med sin skapelse, människan — och hans uppsåtliga dumhet [5] — och spolar bort världen. Nödvändigheten av informationsutbyte mellan ’det kända’ och ’det okända’ innebär att samhället riskerar sin egen död om det kräver ett överflöd av enhetlighet. Denna risk ges ofta den narrativa representationen ’den gamla kungens ålderdom och svaghet’ eller ’kungens dödliga sjukdom’ som orsakats av brist på ’vatten’ (vilket är ’prekosmogoniskt kaos’ i dess positiva aspekt). Dessa ’idéer’ är väl illustrerade i bröderna Grimms saga Livets vatten.”

Citatet är hämtat från Jordan B. Petersons bok Maps of Meaning: The Architecture of Belief från 19991. Detta skrevs alltså långt innan någon flyktingkris i eller omfattande islamisering av Västvärlden uppenbarat sig. Det skrevs i stället med utgångspunkt i uråldriga religiösa myter och i det mänskliga psykets evolutionära historia. Likväl återfinner vi utan vidare aktuella fenomen som åsiktskorridoren [1], insisterandet på en uttalad värdegrund som ersättning för träning i sanningssökande [2], strömmarna eller floderna av immigranter [3], samhällskollapsen [4] och till och med det som har kallats den banala godheten [5].

Det är måhända svårt att säga om det är trösterikt eller beklämmande att Sverige följer ett sedan förhistoriska tider etablerat schema för sin undergång. Vi är inte de första och kommer inte att bli de sista — om vi inte finner livets vatten, om vi inte återgår till att söka och respektera sanningen.


1. Boken var när denna artikel skrevs ännu tillgänglig för nedladdning i PDF-format.

Advertisements

Ett bra partis valmanifest för riksdagsvalet tvåtusenarton

Ett bra parti är ett rationellt alternativ till de ideologiskt baserade partier och politiker som för närvarande sitter i Riksdagen. Partier och politiker vars irrationalitet dag för dag tar sig allt absurdare former. Partier och politiker som genom handling och underlåtenhet idag och sedan länge hotar rikets överlevnad som stat och folkets överlevnad som nation.

Progressiv politik

Ett bra parti för progressiv politik. Progressiv politik drivs av en strävan att förbättra samhället på ett bestående sätt, så att det förbättrade framtida samhället kan ligga till grund för ytterligare förbättringar. Termen progressiv har ofta missbrukats av politiska rörelser som inte har haft viljan eller förmågan att hålla sig till de rationella metoder och den disciplin och ödmjukhet som krävs för att reformer verkligen skall medföra förbättringar och inte bara vara meningslösa förändringar. De har fört en aggressiv eller i bästa fall digressiv politik som bara har avlett uppmärksamheten från de verkliga problemen till inbillade, nyskapade och/eller olösbara problem. Politikens främsta uppgift är inte aggression och inte avledande manöver, underhållning eller självförhävande predikningar. Politikens främsta uppgift är att prioritera realistiska, uppbyggliga åtgärder som förbättrar samhället i små, små steg.

Ett bra parti som bedriver progressiv politik förkastar inga framsteg som gjorts under historiens gång och förnekar inte att framsteg har gjorts. Ett progressivt parti bygger vidare och går framåt. Ett progressivt parti måste alltid hylla bestående kultur, historia och tradition. Endast om man vet varifrån man kommer kan man staka ut en väg in i framtiden.

Positiv politik

Ett bra parti för positiv politik. Positiv politik följer principen att inga politiska åtgärder skall vidtas som inte på goda grunder och med hänvisning till klara och tydliga förklaringar, modeller och teorier kan förväntas

  • att uppnå den avsedda effekten
  • att inte ha några andra effekter alls, varken bra eller dåliga

En handling som har andra verkningar än de förväntade är irrationell. En åtgärd som har omfattande okända eller oavsedda verkningar kan inte diskuteras och beslutas i sann demokratisk anda. Den viktigaste klassen av odemokratiska och irrationella åtgärder är de som i efterhand motiveras med hänvisning till illa definierade s.k. mänskliga rättigheter. Effekten är att minska de demokratiska politiska institutionernas makt till odemokratiska organisationers fromma. Politiken måste återta den politiska makten från rättsväsen, media, myndigheter, välgörenhetsorganisationer och aktivister. Politiken måste återta makten från gatans parlament. Det är ett demokratiskt grundkrav.

Solidarisk politik

Ett bra parti för solidarisk politik. Solidarisk politik behandlar alla medborgare lika. Solidarisk politik följer principen en för alla, alla för en inom varje fullständigt kollektiv. Det är inte solidariskt att tilldela privilegier till vissa grupper eller sammanslutningar. Det är inte solidariskt att låta bara vissa kategorier bära kostnaderna för tjänster som vi alla, eller någon annan, utnyttjar. Därför är det viktigt att hävda likheten inför lagen och även likheten under lagen, en princip som också kallas rule of law.

Valmanifest

Ett bra parti vill under mandatperioden starta och driva tre överordnade program som motsvarar dessa tre grundprinciper. Alla statens departement och myndigheter skall involveras i dessa tre program, vars mål överordnas och ersätter alla andra policymål. Vart och ett av dessa program får en ledare med direkt förankring i Regeringen. Han eller hon överordnas alla myndighetschefer.

Frågan som återstår är vilket detta bra parti är. Kommer något av de redan kända pretendenterna på att vara ett bra parti att ta upp detta program eller delar av det? Endast i den mån ett parti ansluter sig till detta program är det ett bra parti.

Ett bra parti tar principen i grundlagen att makten över staten utgår från folket på allvar. Ett bra parti tjänar ingen högre eller främmande makt, inget övermänskligt eller universellt ideal utan endast svenska folkets intressen. Ett bra parti hyllar hjälteprincipen att göra det bästa av den situation man befinner sig och inte vare sig skönmåla eller dra sig tillbaka i defaitism. Vi svenskar tar vårt öde i egna händer. Vi ger aldrig upp. Vi klarar det! Vi klarar allt!

Dessa tre program presenteras närmare i de tre följande artiklarna i kategorin Svensk vår.

Ett nytt miljonprogram

Ett bra parti vill att regeringens samlade politik under mandatperioden samordnas kring ett gemensamt program som spänner över alla politikens områden och alla departement och myndigheter. Alla statens tillgängliga och därför lämpade resurser skall inriktas på genomförandet av detta program.

Ett nytt miljonprogram för Sverige

Målet för detta program är att en miljon i Sverige boende utlänningar, invandrare och flyktingar till och med år tvåtusentjugosex skall återvända till sina hemländer. Avsikten är att permanent och långsiktigt förbättra levnadsförhållandena för såväl de återvändande utlänningarna och deras landsmän som för de i landet kvarvarande invånarna.

Flyktingmottagning är ett engagemang som föds ur en vilja att göra gott och hjälpa personer som har det svårt. Men engagemanget kan inte upphöra med att dessa personer kommer till Sverige. Sverige och de flyktingar det har antagit har också visat sig ha mycket litet intresse av att förena sig i en enhet. Därför är det ett gemensamt demokratiskt intresse för utlänningar och svenskar att situationen förbättras på ett enkelt, rättframt och upprätthållbart sätt med stora förutsättningar till långsiktig framgång för alla inblandade. Miljonprogrammet kommer till största delen att kunna baseras på frivillighet och till resten på en konsekvent uppslutning kring och tillämpning av rättsstatliga principer.

Mängden utlänningar som har kommit till Sverige ställer orimliga krav på snabb tillväxt av alla former av infrastruktur och näringsliv som inte kan motiveras ekonomiskt, inte finansieras hederligt och inte genomföras praktiskt och i enlighet med rättssäkra processer och i demokratisk ordning. Här finns direkta kopplingar till Sanningskommissionen och Programmet för rättsstatlighet och rättvisa.

Ett bra parti vill ha ett samhälle som växer organiskt, rationellt och stegvis, inte att hela nya centralplanerade städer irrationellt smälls upp i efterhand för att härbärgera en befolkning som tagits in i landet i förväg. Flyktingmottagningen är slutförd först när flyktingarna, sedan de omedelbara farorna de flytt från avtagit i styrka, kunnat avsluta sin resa och återvända hem. Alla former av hemvändande skall räknas in i slutresultatet: utvisningar, avvisningar, återvändande efter upplupet uppehållstillstånd och spontant återvändande.

Ett bra parti avvisar i grunden den sedan länge motbevisade marxistiska föreställningen att allt elände i världen beror på förtryck. Speciell avsmak känner ett bra parti inför den rasistiska, chauvinistiska, bigotta och sexistiska och på alla sätt och vis moraliskt och filosofiskt undermåliga uppfattningen att ”medelålders heterosexuella protestantiska vita män” ligger bakom detta inbillade förtryck. Alla samhällen där människor bor är mänskliga samhällen. Den sanna multikulturalism som ett bra parti representerar accepterar att olika kulturer på olika platser med olika historia också är olika och inte kan dömas efter vår egen måttstock. Därmed kan det aldrig vara omänskligt att kräva att människor återvänder till de existerande, vibrerande, intressanta och genuina mänskliga samhällen de har kommit ifrån.

Ett bra parti hyllar olikheten! Sverige är mycket olikt resten av världen och skall så förbli.

Ett bra parti tar principen i grundlagen att makten över staten utgår från folket på allvar. Ett bra parti tjänar ingen högre eller främmande makt, inget övermänskligt eller universellt ideal utan endast svenska folkets intressen. Ett bra parti hyllar hjälteprincipen att göra det bästa av den situation man befinner sig och inte vare sig skönmåla eller dra sig tillbaka i defaitism. Vi svenskar tar vårt öde i egna händer. Vi ger aldrig upp. Vi klarar det! Vi klarar allt!

En sanningskommission

Ett bra parti tar otvetydigt och absolut avstånd från alla propåer och påstående som kommer från den s.k. postmodernt socialistiska politiska rörelsen, speciellt de som har tagit sig uttryck i avsmakliga fenomen som:

  • Politisk korrekthet
  • Åsiktskorridoren
  • Utbredda personangrepp på och mobbing av meningsmotståndare
  • Känslosvallande media fyllda med propagandalögner och kändisars politiska uttalanden

Den uppdaterade socialistiska rörelse som kallas postmodern har fått ett mycket stort inflytande i Sverige och i hela Västvärlden sedan den gamla socialismen i Kalla kriget besegrades i grunden. Det är nu dags att avsluta detta sorgliga kapitel och reda ut allt det som gick snett. Detta är sanningskommissionens uppgift.

En sanningskommission för Sverige

Sanningskommissionens uppgift är att leta rätt på, dokumentera och åtgärda alla de fall där statliga myndigheter och institutioner systematiskt har åsidosatt rätt, heder och sanning för att genomdriva irrationella politiska program. Det räcker inte att åtgärda problemen. Missbrukets offer måste också få möjlighet till upprättelse. Sanningen skall fram!

Sanningskommissionens dokumentationscentrum skall bli en bestående kraft mot statens och samhällets fördumning. Här följer några av de områden sanningskommissionen skall verka på:

  • Förljugen politik, som när det har ljugits om invandrares utbildning, ålder, kriminalitet, härkomst, sysselsättningsgrad eller flyktingstatus
  • Politiska adelsprivilegier, där viktiga ämbeten har tillsatts med inkompetenta politiker som belöning för antidemokratiska tjänster
  • Statistiska myndigheter, särskilt SCB och BRÅ, som å ena sidan har levererat falska förklaringar och bortförklaringar till den förljugna politiken, å andra sidan har åsidosatt sina egentliga uppdrag att mäta fenomen i samhället och rapportera konsekvensneutralt om dem
  • Aktivistgrupper, NGO:s och privatarméer, som har tillåtits att bli likställda med eller överordnade myndigheter och bedriva politik genom att smuggla flyktingar, misshandla och/eller missfirma meningsmotståndare och bedriva myndighetsutövning på entreprenad
  • Främmande rättssystem och organiserad brottslighet, som scharia och olika maffior och gäng, som har tillåtits fatta fot och verka i Sverige i strid med lag och grundlag och kravet på rättsstatlig demokrati
  • Felaktiga myndighetsbeslut, som har fattats på grunder som meddelats inte genom lagstiftning i Riksdagen, utan genom löst kommunicerad politisk korrekthet och korrupt utnämnings- och karriärpolitik; felaktiga myndighetsbeslut som har fattats på ovetenskaplig eller antivetenskaplig grund och mot bättre vetande
  • Skadliga policyer och avledande verksamhet, som kvotering och utmålningen av vissa kategorier av medmänniskor som undermåliga eller oönskade; som krav på varje verksamhet att upprätta meningslösa policydokument angående könsdiskriminering, miljöskydd eller annat som i stället borde täckas av allmän lag och rättsstatliga principer
  • Angreppen på skolan, som avskaffandet av ordning och reda i skolan och avskaffandet av lärande och inhämtning av fakta och färdigheter till förmån för politisk indoktrinering och konditionering för ett misslyckat liv
  • Angreppen på vetenskapen, som startandet av stora mängder yrkesskolor och politiska indoktrineringsanstalter under namn som universitet och högskola; införandet av vidskepelse och osanning på förment vetenskapliga institutioner under rubriker som kritiska studier, genderstudier och vithetsstudier
  • Angreppen på kultur och bildning, som när svensk kultur förlöjligats och förnedrats, när trams och låtsaskonst tillåtits att ersätta riktig konst, när postmodern provokation har fått ersätta bildning och god smak; när fornlämningar har smälts ner, museiexponat har kastats bort och böcker har skrivits om, förbjudits eller bränts på bål

Ett bra parti tar principen i grundlagen att makten över staten utgår från folket på allvar. Ett bra parti tjänar ingen högre eller främmande makt, inget övermänskligt eller universellt ideal utan endast svenska folkets intressen. Ett bra parti hyllar hjälteprincipen att göra det bästa av den situation man befinner sig och inte vare sig skönmåla eller dra sig tillbaka i defaitism. Vi svenskar tar vårt öde i egna händer. Vi ger aldrig upp. Vi klarar det! Vi klarar allt!

Ett program för rättsstatlighet och rättvisa

Programmet för rättsstatlighet och rättvisa är det långsiktigaste av de tre program som Ett bra parti vill starta under mandatperioden och kommer kanske att behöva vara verksamt under längre tid än de andra. Sveriges rättsstatliga institutioner befinner sig i ett filosofiskt och politiskt mycket svagt tillstånd. De rättsvårdande myndigheterna utgör inte som i många andra högt utvecklade länder en fristående statsmakt, utan är i allt väsentligt underordnad den politiska makten. Vidare baseras svensk juridisk tillämpning på den s.k. rättspositivismen, som inte är mycket mer än en mycket tunn slöja över denna politiska underordning. Rättsövergrepp, orättvisor och svårigheter att bedriva en politik som avviker från den under mycket lång tid rådande socialismen är följden.

Programmet för rättsstatlighet och rättvisa har till uppgift att stärka såväl demokratins funktionssätt som individens rättssäkerhet genom att överallt hävda de två rättsstatliga huvudprinciperna:

  • Likhet inför lagen
  • Likhet under lagen

Inte minst måste det bli så att även politiken som sådan lyder lika under lagen. System måste skapas för att säkerställa en giltighets- och tolkningshierarki mellan alla lagar och prejudikat och att förhindra att tvetydigheter och fria tolkningsmöjligheter öppnar möjligheter för enskilda aktörer, politiska eller juridiska, att utöva godtycke, att begå rättsövergrepp och att utöva den därmed förbundna odemokratiska makten. Det skall inte vara möjligt för politiker att stifta motstridiga lagar och sedan välja tillämpning efter eget skön. Inga lagar, förordningar, tillämpningar eller arbetsinstruktioner till ämbetsmän skall tillåtas att strida mot lag eller grundlag. Grundlagen och lagarna skall å andra sidan endast innehålla uppenbart tillämpliga delar och inte vara uppfyllda med politiska önskemål och fluffiga formuleringar som lämnar allt för mycket öppet för godtycke och fri tolkning.

Antalet lagar och förordningar måste på sikt kraftigt reduceras. När mängden lagtext är så stor att inte ens de främsta experterna på respektive område har en väl fungerande överblick, så kan ingen rättssäkerhet råda. Ett stort problem på detta område är Européiska unionen och dess massiva flöde av lagar och bestämmelser. Det större problemet är emellertid tills vidare det svenska rättssystemets oförmåga att hantera detta flöde effektivt.

Ett bra parti tar principen i grundlagen att makten över staten utgår från folket på allvar. Ett bra parti tjänar ingen högre eller främmande makt, inget övermänskligt eller universellt ideal utan endast svenska folkets intressen. Ett bra parti hyllar hjälteprincipen att göra det bästa av den situation man befinner sig och inte vare sig skönmåla eller dra sig tillbaka i defaitism. Vi svenskar tar vårt öde i egna händer. Vi ger aldrig upp. Vi klarar det! Vi klarar allt!