LINNEA KLINGSTRÖM: Är sommaren sig själv nog?

Linnea Klingström skriver tämligen ooriginellt om vår tids tendens att avbilda det som händer oss med mobiltelefonen och utbyta dessa bilder i så kallade sociala nätverk i stället för att ägna sig åt den sanna upplevelsen av det egna livet. Hon refererar till ett begrepp intet som har lanserats av en sociolog Susie Scott som pendent till det hon kallar det sociala livet. Det som inte utspelar sig i det sociala livet är alltså intigt. Vi känner lätt igen vänsterns dödskult och kollektiva livslögn. Men detta begreppspar förefaller inte ligga till grund för texten, ty snart är det det sociala livet på de sociala medierna och fenomenet FoMo, fear of missing out, som är ett slags intighet.

Klingström refererar även till psykologen Daniel Ek, som föreslår att FoMo bäst botas genom att man försöker leva i den riktiga världen och göra verkliga saker, äta mat istället för att scrolla genom bilder på andras mat. Det är ju utmärkta råd, men de lämnas utan vidare kommentar.

I stället återgår texten till att gräva efter värde i vänsterns världsbild (möjligtvis distorderad via omedveten dissociering av abstraktionen intet). Detta förefaller mig vara typiskt för svenska opinionstexter som påstås representera den politiska högern. Under många år läste jag denna typ av texter i Svenska Dagbladet på den tid när denna tidning ännu existerade. Det är nu länge sedan. Man tager upp och utvecklar någon av vänsterns talking points och refererar i samband med detta — helt utan att själv öppet ansluta sig till den — någon åsikt från höger från en person som utmålas att ha något slags auktoritet. Det var aldrig klart för mig om detta lilla inpass var avsett att vara textens huvudbudskap, ett slags insnästlat och hemligt meddelande till en invigd skara läsare som nickar gillande och ignorerar resten av texten, eller om det snarare var så att det var det lilla sockerkorn som skulle få högerlutande personer att fastna på vänsterns flugpapper och genom bekräftelsetendes få honom eller henne att inbilla sig att dessa åsikter vare högerns.

Även om jag inte heller på den tiden lurades i fällan, utan bara hela tiden saknade den fortsättning på, den utveckling av, de små smulorna av sanna högerresonemang som aldrig kom, så har det först på senare tid blivit klart för mig hur avgörande det är att bedöma en skribent och hans eller hennes text efter den — och här måste jag erkänna att jag måste famla efter ett svenskt bon mot, på engelska faller mig snabbt commitment och profession in — efter den uttryckta förbindelse som texten uttrycker. Och i Linnea Klingströms fall är den uttryckta förbindelsen till vänsterns världsbild och vänsterns dödskult, inte till den antydda vägen ut ur dessas kalla grepp.

Detta är den typ av modern höger som inget högre önskar än att få gå under ivrigt viftande med den vita flaggan stolt hissad på halv stång.

DET GODA SAMHÄLLET

Är sommaren sig själv nog? Räcker det med värmen, ledigheten och ljuset? Eller måste allt fotograferas, kommenteras och läggas ut på sociala medier för att existera? Hur påverkas vår förmåga att uppskatta det verkliga när vi lever så mycket för det återgivna? Hur påverkas vår förmåga att uppskatta det verkliga när vi lever för att konkurrera om spektakulära upplevelser? Linnea Klingström läser ögonblicksbilder i Harry Martinsons naturpoesi och reflekterar över sin egen vana att ta upp mobilen så fort hon ser något vackert.


View original post 1,287 more words

RICHARD SÖRMAN: Vänta inte på att opinionen ska vända

Kopia av DGS utan ilsken svabbtant i pissrännan. Välkommen att kommentera fritt ur hjärtat! Säg som det är, säg det så bra!

DET GODA SAMHÄLLET

Många väntar på att opinionen ska vända. Snart vänder det! Det måste det göra! Men om opinionen aldrig vänder då? Ska vi bara ge upp då? Ja det kanske vi ska göra. Det kan nämligen vara befriande att ge upp. Det kan vara befriande att gilla läget och börja om från det. Det kanske rent av är nyttigt för oss svenskar att inte förvänta oss något mer av staten och det gemensamma. Det kanske är det bästa vi kan göra på sikt.

Väntar du på att opinionen ska vända? Då kanske du väntar förgäves.

View original post 644 more words

Paus på grund av hjärtinfarkt

Julia Caesar är sjuk: https://wp.me/p9bTYI-3dv Ordet du söker, Julia, är hängiven. Och det är du. För övrigt är vegetarisk kost mycket väl en riskfaktor för hjärtinfarkt, liksom stress (kortisol), så där har du två. Vegetarisk kost innehåller för lite av de åtta essentiella proteinerna och ofta för mycket socker och stärkelse, som orsakar insulinresistens. Men … Continue reading Paus på grund av hjärtinfarkt

​Gästskribent Fredrik Östman: En ny knappologi del 1 – Politiskt självmedvetande

DET GODA SAMHÄLLET

Inte sällan har vi på senare tid kunnat höra att den traditionella vänster-högerskalan inte längre är användbar för att beskriva de aktuella politiska motsättningarna och fraktionsbildningarna. Andra klassifikationsgrunder har föreslagits, till exempel GAL-TAN-skalan och olika två- eller flerdimensionella indelningar såsom den politiska kompassen där GAL-TAN kompletteras med ”ekonomiskt vänster” och ”ekonomiskt höger”. En annan förslagen indelning är ”globalism-nationalism”.

Den traditionella vänster-högerskalan skapades för att beskriva fraktionsbildningen i den franska Nationalförsamlingen i samband med revolutionen i Frankrike 1789, där de radikala revolutionärerna satte sig till vänster och moderatare krafter och lojalister till höger. På detta sätt kom först liberalismen och sedan socialismen att förknippas med vänster medan först rojalism och lojalism och senare motupplysningens tänkare och deras läror, konservatismen i vid mening, förknippades med höger. Så småningom placerades liberalismen gärna i mitten, speciellt under Kalla kriget när liberaler och konservativa allierade sig mot Andra världens kommunism, som därmed blev extremvänster.

Min…

View original post 915 more words

​Gästskribent Fredrik Östman: En ny knappologi del 3 – Kaktusmodellen

DET GODA SAMHÄLLET

Jag har nyligen föreslagit en politisk indelning efter associerad självmedvetandegrad som ser ut så här:

liberalism/låg – socialism/normal – konservatism/hög

Det är inte de respektive förespråkarnas individuella självmedvetande som kännetecknas av dessa olika nivåer, utan den allmänna självmedvetandenivå som respektive lära menar skall ligga till grund för statens insats av hot, tvång och våld i samhället, alltså politiken.

Liberalismen menar att vi inte skall tillåtas att offentligt låtsas om att vi är ängsliga inför det okända, utan skall, som barn och djur på en lägre utvecklingsnivå, urskillningslöst acceptera allt som kommer till oss under antagandet att nettoeffekten dock är god och att var och en inom de ramar den överordnade principen sätter skall träffa sitt eget val. En viss känslighet för survivorship bias (ofta oegentligt betecknad socialdarwinism) kan skönjas hos liberaler med naturligt lågt självmedvetande: den som drabbas av olycka har sig själv att skylla medan den som skonas är…

View original post 801 more words

​Gästskribent Fredrik Östman: En ny knappologi 2 – Politisk indelning efter medvetandegrad

DET GODA SAMHÄLLET

I en tidigare artikel skisserade jag den evolutionära bakgrunden till människans självmedvetande. Medvetandet om den egna dödligheten, om det okändas, framtidens, hotande och lovande egenskaper gör människan evigt orolig, olycklig, missnöjd, livrädd, hoppfull och vaken. Tre vägar för politisk strävan öppnar sig från denna utgångspunkt, tre vägar som motsvarar de tre grundinställningar vi så väl känner till: liberalismen, socialismen och konservatismen. De har alla det gemensamt, att de bygger på ett visst sätt att umgås med och undkomma dödsångesten.

Den första möjligheten är att förbjuda, förneka, förtränga eller bortse från de möjliga negativa följderna av mötet med det okända. Det är att (påbjuda andra att) gilla olika, att (kräva av andra att) leva i övertygelsen att allt löser sig och att något gott kommer ur varje möte med det okända. (Parenteserna avser att påvisa den viktiga distinktionen mellan privat och offentligt, mellan moral och politik, mellan frivillighet och tvång, en…

View original post 986 more words

Kort om konservatismen

Konservatismen kan definieras på många likabetydande sätt. Ett är detta: ”Politiken skall inte påverkas av metafysiska uppfattningar (annat än denna uppfattning själv).” Vulgärt: tro skall du göra i kyrkan (inte i regeringskansliet). Det kan synas självklart för en hederlig och empatisk person att statens våldsapparat inte skall användas för att genomdriva metafysiskt (”från gud”) överlämnade … Continue reading Kort om konservatismen