Självantändning

En kropp sägs självantända när den börjar att brinna utan att ha utsatts för yttre uppvärmning eller ha kommit i kontakt med någon öppen låga eller gnista. Jag sitter här på måndag morgon förbluffad efter att ha upplevt något som kanske kan beskrivas som den psykologiska motsvarigheten till självantändning. Det rör sig om sofistikerade psyops och övertalningstekniker som används av vår personalavdelning till synes spontant för att driva massorna, i detta fall mina kolleger, att underkasta sig den experimentella vaccineringen i samband med Covid-plandemin.

Kanske underskattar jag vår personalavdelningsdam. Kanske har hon faktiskt studerat övertygning och politisk propaganda och agitation och tillämpar utan att blinka helt medvetet och cyniskt dessa tekniker. I så fall chapeau, för framförandet föreföll mig fullkomligt spontant och ärligt. Dessa (med varandra nära besläktade) tekniker kom till användning i morgonens informationsmöte:

A sense of urgency — Hänvisning till en upplevd brådska, som inte skapas av yttre faktorer, utan i stället själv är den drivande och skapande kraften, i detta fall brådskan att deltaga i vaccineringsexperimentet

Artificial scarcity — Skapandet av upplevelsen av exklusivitet av något som i själva verket finns i överflöd och erbjuds alla och envar över en mångfald kanaler, i detta fall det experimentella vaccinet

The illusion of external necessity — Här avvisades alla praktiska frågor angånde tider och möjligheter med hänvisning till att en främmande organisation, Arbeiterkammer, har lagt fast tiderna och att ett visst vaccin, Moderna, har tilldelats.

Sammantagna användes alla dessa metoder sammanvävda i ett irrationellt virrvarr föra skapa illusionen att det bara handlade om den praktiska organisationen, så att huvudmännen (eng. “principals”) för övningen skulle glömma bort att överväga huruvida behandlingen som sådan alls skall utföras, och därtill att ansvaret för social anpassning åligger en själv, så att alla tankar på egenansvar och personlig integritet skulle blåsas bort.

Eftersom dessa metoder faktiskt är kända inom det gebit som kallas management så är det ingen slump att just de kom till användning. Jag inbillar mig att det likväl skedde med en viss spontanitet och oövervägdhet i själva utförandet. Det finns andra metoder som kanske inte är lika managementaffina men likväl på ett liknande sätt spontant dyker upp på (av mig) oväntade ställen.

Liksom en trasa först indränks med linolja för att bli självantändande går personalavdelningsdamer visserligen på managementkurs, men antändningen som sådan kan, när den till slut inträffar, liksom damernas praktiserande av de omnämnda teknikerna, kallas spontan. Det finns en viss avkoppling mellan den förorsakande processen och den resulterande.

Här följer så min genom denna observation förbättrade teori om avancerad agitprop och dess förvånansvärt breda användning i samhällslivet. Denna teori kan kanske i viss mån förklara varför socialismen har det så lätt att nå inte bara bred anslutning, utan också effektiv implementation utan alltför betungande behov av koordination och styrning.


Jag börjar med den enkla modell av propaganda som åtminstone jag måste erkänna att jag hittills har hållt mig med. Vi tänker oss att en uppsättning metoder, som används aktivt och medvetet av en agent, motsvaras av en psykologisk tendens (eng. “bias”) hos den huvudman som utsätts för metoden, se figur 1. Det är tendenserna som möjliggör metoderna, och metoderna baseras på ett utrönande av befintliga tendenser.

Figur 1: En modern modell av propaganda

A sense of urgency verkar på en tendens vi kan kalla jump the bandwaggon, en heuristik för att undvika utanförskap; artificial scarcity verkar på en (besläktad) enkel heuristik för värdering; the illusion of external necessity verkar på auktoritetstro och vår känsla för social hierarki.

Det kan nog tänkas att managementteorier uppstår på ett sätt som ungefär motsvarar denna modell, men vår lilla personaldam fungerar antagligen inte på detta sätt och även om hon har lärt sig metoden efter en beskrivning av detta slag är det antagligen inte så hon har förinnerligat den. I stället, föreställer jag mig, skall vi i hennes fall tänka oss en modell av den typ som beskrivs i figur 2.

Figur 2: Självantändning A — Den naive agentens modell

En naiv agent behöver inte gå längre än till sig själv och sina egna ohämmade tendenser för att rätt förstå sin huvudman och slugt kunna bedraga denne — för hans eget bästa, förstås, i hans eget bästa intresse. Samtidigt som denna modell innehåller ett stort mått av naivitet och bedrägeri, av leap of faith, så innehåller den åtminstone en sann observation som saknas i den första modellen, nämligen att vi själva även som agenter alltid är behäftade med likartade psykologiska tendenser som våra huvudmän. Däremot saknas det empatiska elementet från den första modellen, det som säger att huvudmannen är behäftad med tendenser, som agenten är medveten om och som han exploaterar. Enligt modell 2 kan man alltså agera utan att ha empatisk förmåga, helt naivt utgående från en implicit självbetraktelse eller instinkt. Det är lätt att förstå hur en självbild av detta slag lätt kan förorsaka hybris hos agenten. Det finns inget beroende av huvudmannen, ingen pil tillbaka.

För att återgå till en beskrivning av medveten propaganda medan vi införlivar det nya elementet från modell 2 kan vi kombinera bilderna, se figur 3.

Figur 3: Den amoderna modellen av propaganda

Denna mer sofistikerade modell borde jag ha haft som utgångspunkt för mitt tänkande. Då hade jag inte blivit så förbluffad av personaldamens instinktiva Goebbelsfasoner. Den motsvarar också bättre vårt sokratiska eller kristna sätt att betrakta världen som å ena sidan befolkad av enskilda individer, å andra sidan sammanbunden av en fix, evig och gemensam sanning, i detta fall representerad som den mänskliga naturen. Den mänskliga naturen, sanningen, Gud, förmedlar förbindelsen från huvudmannen till agenten, där denna uppträder i form av empati, den aktiva insikten att andra människor har samma natur som man själv, att agent och huvudman är utbytbara roller. Här framgår också tydligare att metoden och tendensen tillsammans och inte var och en för sig påverkar huvudmannen att följa agentens styrning.

Jag är för egen del nöjd med modell 3 för min förståelse av propaganda, men hur kommer det sig, om nu modell 3 bättre förklarar fakta, att modell 1 förefaller oss så naturlig och tilltalande? Är det indoktrinering och hjärntvätt som har lurat på oss detta tänkesätt? Kanske till dels, men jag tror att det finns en faktor till, som jag har försökt illustrera i figur 4.

Figur 4: Självantändning B — det sociala apspelet

Genom en liten anpassning av hur man drager pilarna kan man av modell 3 konstruera en modell av propaganda som är snarlik modell 1, men som strängt taget inte behöver någon metod alls. Det räcker med ett slags interferens mellan agenters och huvudmäns respektive psykologiska tendenser för att skapa illusionen att den påverkan på huvudmannen, som utgår från hans egen tendens i själva verket härstammar från agenten och att omvänt den påverkan agentens tendens har på honom själv i själva verket är ett medvetande om huvudmannens. På sig själv känner man andra.

Denna delmodell av propaganda kan, menar jag, förklara hur omedvetenheten i sig om de egna psykologiska tendenserna kan förorsaka autoindoktrinering. Och eftersom den starkaste och mest prominenta tendensen är bekräftelsetendensen och den ideologi vi kallar socialism inte är mycket mer än just systematisk tillämpning av denna bekräftelsetendens, så kommer autoindoktrineringen huvudsakligen att gå i socialistisk riktning. Vi känner också i detta falskspel inför en själv lätt igen några osmakliga karaktärsdrag hos den typiske socialisten: upphöjelsen av en själv som definitionsmässigt god, men också viktig och ovanmänskligt i full kontroll av det egna livet, medan alla andra är svaga käril som är fångar under tendensernas nödtvång utgående från framgångsrika och skapande personer. Herdar, vargar och får.

Hur var det nu de gamla grekerna sade? — Gnothi seauton.

23 thoughts on “Självantändning

  1. Ok jag skottar in det här till att börja med.
    Hon tror på det här själv, och LEVER i denna verklighet fullt ut.
    Tex Instr. kan vara mycket skicklig retoriskt och INTE dra sig för att överdriva kraftigt.
    Hon har öra för vad folk vill höra, alltså känsla för det, och söker det.
    Hon vill få detta överstökat, oavsett vad, och hittar därför ett fåtal punkter som kommer att ta henne dit.
    De flesta huvudmän lever i samma värld och vill detta mer eller mindre.
    Jag tror att Instr. utan vidare skulle kunna “pull this off” på stående fot utan förberedelser om det behövdes. Utan några teorier alls.

    Inget emot teorierna, men måste läsa lite mer om jag får tid.

    Liked by 1 person

  2. Det är ett shit-test. 🙂 Troligen kommer X att dumpa nåt han läst i Illustrerad vetenskap.. 🙂

    Det behövs en trådar för sånt här, för att det ska vara värt engagemanget. Men då kan det vara ganska fruktsamt.
    Jag brukar ibland ägna mig åt liknande när jag kör bil: Vad ÄR det här.
    Sedan har jag det i en låda.

    Like

  3. Ja det var intressant, jag får läsa det igen senare men det är ju delvis dessa mekanismer vi har studerat i flera år på DGS. Det är svårt att ändra pilarna. Jag minns att det stack ut när Jordan Peterson utan att skämmas påstod att han i många år försökt att tänka sant, på senare tid tycker jag inte detta håller för honom men det var nog ändå det som fick honom att kunna tänka längre än många, han fastnade inte lika mycket i denna feedbackloop av vår tid utan följde ett sant spår som i mångt och mycket ledde honom till vår kulturs grundvalar.

    Ibland skriver man medvetet fel eller överförenklat men jag är oftast medveten om det, man är ju ingen JP men tror att inför mig själv så har jag nog burit sanningen mer än många jag känner, eller de flesta, eller alla, det kom sig kanske av en tråkighet som ung som gjorde att sanningen inte kunde undvikas, fast min egen bror har inte alls agerat på samma vis, utan är ett under av självrättfärdigande. Jag bär istället mina dåliga sidor (önskan om magsupar tillhör inte vad jag anser vara dåliga sidor) och våndas därför. Jag har bekanta med enormt stor livsenergi, men de lever endast på ytan tycks det mig.

    Jag får försöka att se om jag håller med om de olika figurernas pilar imorgon kanske, om de kan användas, för de verkar svåra att ändra, hur får man någon annan att söka sanningen? Var det inte poängen med ritualen, att nöta detta vareviga vecka just för alla dem för vilka det inte faller sig naturligt. Utan ritual så är de utlämnade till sin egen feedbackloop som socialismen förstått att utnyttja. Ta Sandelins idag, vad är det? Jag har läst Tintin, jag vet allt det där, är inte vad de håller på med ett försök att externalisera sin egen feedbackloop, att projicera sitt eget feltänk på andra (som är så dumma att de inte vet att det fanns/finns folk med andra sedvänjor än våra) genom dessa exempel från Afrika, så på detta sätt slipper de gå nära sitt eget mera fundamentala feltänk. De riktar ju aldrig ett anklagande finger mot sig själva utan verkar tycka att de alltid haft rätt. Är det inte slående?

    Liked by 1 person

    • Jo, det är ju det det är. Jag hade ingen som helst plan att komma fram till Patriks Metafåren på slutet. Det var något av en schock när den plötsligt dök upp ur texten. Då lade jag till länken.

      Liked by 1 person

  4. Om jag stannar vid figur 1 så tror jag att mera intelligenta totalitarister använt sig av denna metod, intelligenta socialister, eller ta postmodernisterna, jag tror att de är sin egen källa till ondska och egentligen inte behöver figur 3, men gränsen är förstås flytande och socialism och postmodernism blir ju också en slags feedback och förminskande av egen ondska, som de nog i varierande grad känner eftersom ondskan i kristen mening ju är sann och universell, men gränsen mellan 1 och 3 är flytande och de kan använda sig av 3 i den mån att den egna ondskan är otillräcklig (alla är inte Ted Bundy).

    Figur 2 är väl för mera naiva agenter, som inte medvetet manipulerar huvudmannen men de kan vara nog så effektiva då de har en motor i sin egen feedbackloop, sådana finns det ju många i den svenska debatten.

    Sedan figur 4 som kanske är den vi ofta ser hos DGS skribenter som agenter, det är inget medvetet manipulerande av huvudmännen (nåja i Patriks fall) utan vi ser denna ofta konstruktiva interferens med kommentarsfältet (som vi så ofta förstör).

    Du beskriver modell 1-4 utan värderingar, jag lägger nästan alltid till dimensionen gott-ont som jag tror samspelar med vilken metod som används av olika personer. Som sagt så är det nog väl värt att fundera på detta, vilka mekanismer kan bryta detta? Ritualen som jag skrev är väl ett sätt, verkligheten förstås men det som är verkligt illa drabbar en sällan personligen, folk är inte förberedda för tsunamis, så det är ju nu plågsamt att följa hur man på DGS eller samhället i stort storögt ser tsunamivåg efter våg utan att ändå se mönstret och källan. Ser man på dig själv som mera opåverkad av feedback via interferens så är det ju just det, enstöringens funderingar som har gjort att man inte dragits med lika mycket, en viss okänslighet för social bekräftelse, men detta är ju svårt att överföra på andra.

    Det enda som jag kan se är att acceptera figurerna som givna, och försöka påverka den sociala interferensen, mitt bud är här genom att utnyttja den kristna sanningen om moralen som jag tror många bär ändå, som socialismen ställer på huvudet men som ändå finns där, den som folk (som skribenterna på DGS) tror är universell, jag tror att de skyldiga måste utpekas som just det, som onda, och det har väl varit mitt projekt i 15år.

    Hunden suckar och snarkar.

    Liked by 2 people

  5. Hörde att det i Amerikat frestas med pommes frites för dem som låter sig vaccineras, och i någon annan stad / stat deltagande i lotteri med hägrande storvinst…Det är garanterat galna tider. Onda tider.

    Liked by 1 person

  6. En annan grej, kan man verkligen kalla detta för psyop/propaganda? Är det inte snarare bara ett effektivt genomförande av nåt som agenten ser som nödvändigt att få överstökat, i en situation den inte kan påverka i stort. Och att F’s förvåning till stor del ligger i att han har en personlighet som ligger en hyffsad bit ifrån damens. Alltså inte speciellt konstigt utan ett självklart vis för en personlighet som har vad som krävs för just detta?
    En annan grej, kanske behövs ytterligare kategori, med alla varianter sammanlagda eller 1-4 skiktade utefter en tidslinje?

    Like

    • Är du inte själv fast i förnekelsen nu? Vill du inte lindra beteckningen på det du vet att du själv är träffad av?

      Just att det är modeller av propaganda är det jag är helt säker på. Propaganda (eller övertygelsekonst) är inget som lever i ett avskilt rum, utan genomsyrar i någon mån alla mänskliga relationer.

      Like

  7. Jag ser att mina fyra bilder misstolkas. Det finns bara en sanning och alla bilderna är försök att beskriva samma enda sanning. Figur tre är den fullständiga modellen och de andra tre är bara förenklingar av eller aspekter på den bättre modellen.

    Modellen är oberoende av vilken metod och vilken tendens som används. I David Humes anda är den vetenskapliga beskrivningen helt oberoende av ondska och godhet. De kommer in först när man studerar faktiska beteenden.

    Liked by 1 person

    • Det kanske är därför jag vill lägga ihop dem?
      Förövrigt skottar jag in saker lite på en höft för att driva på. Jag försöker arbeta också..😁

      Liked by 2 people

    • Hum, jo, ok då, fast dina pilar har väl olika starka flöden för olika personer, det var det jag fiskade efter, så för vissa så är självbekräftelsen och interferensen mycket stark, för andra svag. Så om jag förstår dig rätt så är modell 4 den kompletta teorin så det jag tänkte var att folks personlighet påverkar pilarnas styrka om man applicerar modellen.

      Like

      • Ja, fyran innehåller en indikation på hur folk missbrukar och missförstår för att maximera sin självförhävelse (“herde”), sin nedlåtande attityd gentemot andra (“får”) och inte minst sin aggressiva attityd mot andra som uppenbarligen inte är får (“vargar”). Jag halkade in på detta tema på slutet genom materiens egen kraft. Det kan förstås utvecklas, för även detta är ett slags propaganda och/eller autoindoktrinering.

        Like

  8. Om den ideale kristne undersåten är en svansviftande, lydig hund (som får ta del av smulorna som faller under bordet?), samt är villig att springa efter bollar som kastas upp i luften på måfå, alltid glad, alltid svansviftande, lydigt liggande, sittande och krypande när sådana order utdelas, samt även att gå fot, utföra apport på order osv., m.m., så kan man förstå att t ex Nietsche tyckte att det fanns någonting otrevligt med en kristendom, en kristendom som inte ville följa naturens gång och kämpa efter värdslig makt, världsliga vinningar och segrar, i ärliga strider och ärliga bataljer mot uttalade eller outtalade fiender?

    En kristen skall alltid vara glad, förlåtande, världsfrånvänd och istället världsbortvänd, sökande en himmelsk salighet, som – Inte är av denna världen – , eller heller inte beror på några av denna världens villkor, förhållanden, omständigheter eller världslig intelligens, världsliga andra mätbara rikedomar eller förmågor.

    En kristendom var nog ändå från början mycket attackerande, mot främst ett dominerande rabbinat, en styrande och ställande, samt dömande, maktutövande och diskriminerande sanhedrin, bestående av skriftlärda och av stränga rabbiner.

    Att många kan förundras över hur starkt en kristendom växte, samt hur dominerande den blev, samt att konsekvenser för många judar i och med attackerna som uttalas i NT mot dem, och mot en judendom såsom den förbipasserade läran, såsom den ersatta läran och den överspelade läran, det som blev förödande för de judar som ville fortsätta att värna, försvara och beskydda sin lära och förbunds helighet, det talas det sällan om. Varför?

    Därför att ofta är en kristendom uppfylld av sin egen förträfflighet, godhet, dominans och ofelbarhetsiver?

    Samt påtagligt ofta också fullkomligt övertygad om sin rättfärdighet och sanning, där den också till sitt väsen kräver just en tro och inte alls tvivel, som en förutsättning för att kunna uppnå och ernå väl-signelser från Gud, genom Ordet, genom Sonen, och därav ofta hysteriska predikningar, alternativt stillsamma böner, men sällan i överensstämmelse med en naturlig vilja att avsäga sig själv, eller att dö från sig själv, som läran lär, eftersom det är emot nautren själv.

    Därför har en kristendom blivit stor och världslig och dominerande och krävande lydnad, underdånighet och följsamhet, för lärjungar, för kristna, för att de skall kunna betraktas som s.k. goda kristna?

    Goda kristna är alltid svansviftande, menlösa, glada, lydiga, apportvilliga, krypvilliga, platsvilliga, gå-fot-villiga och också attackvilliga, när de ges kommando därtill? Och då främst för och till förmån för den världsliga etablissemangsmaktens viljor, önskningar och behov, till förmån för ägarnas segrar över fiender, till förmån för hussarnas och mattarnas välbefinnande, samt till förmån för kungarnas och kejsarnas och deras världsliga rikens imponerande, bländande, underhållande och förblindande pompa och ståt.

    “Abrakadabra”.

    Like

    • Jag tror att detta är en illusion. Den tidens samhälle var kristet, kallades kristet, men det befolkades av samma människor med samma psyke som dagens samhälle gör. De agerade alltså precis så “socialistiskt” då som de gör nu och skyllde sina personliga tillkortakommanden på “samhället”. Eftersom, som sagt, samhället på den tiden var kristet, så fick sig kristendomen en släng av denna slev. Det är den gamla principen att halshugga budbäraren. För oss som är yngre är detta svårare att förstå, eftersom vi aldrig har levt i ett kristet samhälle. Vi betraktar kristendomen i ett förklaringens rena och ljusa skimmer, fri från alldagens smuts och elände.

      Liked by 2 people

  9. Fredrik gillade verkligen din modell.
    Jag inser min största brist när jag läste din text.
    Helt ärligt orkar inte bry mig mer eller längre. Jag är utnött och har blivit lat och bekväm, trött på att kriga utan större vinster.
    Kjell har gett upp, av olika skäl, mest att ha ledsnat över allt jävla onödigt slit.
    Det är lättare att spela med och låtsas vara en av flocken.
    Ja jag vet fegt och ynkligt, men hur mycket smärta kan en vanlig människa ta eller orka?
    jag lade runt 40 år på att plåga mig själv för att hitta min kärna, vad hittade jag egentligen?
    Helt ärligt, som alltid, så hittade jag tvivel, frågetecken. Ska jag använda mina kunskaper och suveräna fysik till att bli rik?
    Det vore mycket enkelt att, ta det jag vill ha, ytterst få kan bjuda på motstånd, visst lätt söndersupen, men reflexer som får en kobra att vara slö.
    Till det fallenhet på allt inom krigets konst, nej ingen skrytsamhet.
    Jag drömde enduro och älskog, samt lite skapande, men helt ärligt så skaplig som bäst.
    Minns när Polis-Anders skulle skulle köpa en bössa av en kompis, en lite ovanlig modell, han fumlade med att slå isär bössan, det gick långa minuter i övningen att plocka ut ett slutstycke.
    jag lånade den av han, plonk så ramlade slutstycket ut, han frågade mig, “Hur många gånger har du meckat med den bössan”?
    Svaret var noll gånger, jag såg lösningen bara genom att titta.
    Samma sak när någon idiot ska muppa sig, jag läser dom innan dom tänkt tanken klart.
    Trött är det korta svaret typ.
    Befriande att inte behöva tänka på små censurtroll.
    Tack.

    Liked by 1 person

  10. “Här följer så min genom denna observation förbättrade teori om avancerad agitprop och dess förvånansvärt breda användning i samhällslivet. Denna teori kan kanske i viss mån förklara varför socialismen har det så lätt att nå inte bara bred anslutning, utan också effektiv implementation utan alltför betungande behov av koordination och styrning.”

    Fast i fallet P(l)andemin är det ju en ytterligt utstuderad och koordinerad kampanj. Kan inte komma på något motstycke till storskaligt politiskt, massmedialt och medicinskt bedrägeri. En eliternas revolt mot populasen och demokratin. Resten är kännedom om gruppsykologi och flockbeteenden. Kvinnor är väldigt sociotropa, som grupp betraktat; grupp- och känslostyrda. En närsynt eller förment empati frikopplad från etiken och moralen eller sånt som har med principer och konsekvenser att göra… Eller är det så att empatin helt enkelt är närsynt, här och nu (som modern med barnet i sin famn), och att empatin inte kan operera på en högre nivå; alltså att empatin kan bli etikens och moralens fiende på ett högre, samhälleligt plan? Samtidigt är det ju de många fallen av individer och deras närsynta göranden och låtanden som tillsammans blir samhället… God politik försvåras av [den närsynta] empatin (om empatin alls kan vara annat än närsynt)..

    Liked by 1 person

Your comment -- Din kommentar

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.